Missbrukare på bron

Jag måste berätta en sak för er som hände inatt, det var både skrämmande och lite roligt.

Jag och Stefan låg i sängen, jag spelade och han pluggade. Plötsligt så hörde jag ett ljud utanför fönstret (jag har mitt rum i källaren så jag har fönstret högt upp). Jag trodde att det var Mårgan (min katt) som krafsade.

Jag - älskling, hörde du det där?
Stefan - nej, vadå?
Jag - Det lät som att det var någon utanför fönstret.
Stefan - Äh.
Jag - Aja...


Efter ungefär en kvart så hör jag det igen och den här gången kollar Stefan om det är någonting där. Han står där ett tag och kollar men ser ingenting och helt plötsligt ser han någon springa på gruset. Efter det hör vi att det är någon som knackar på dörren. Jag tror att det är Tess som hade blivit utelåst så jag ringde henne och hörde efter några ytterligare knackningar. Det visade sig att det inte var hon så jag gick upp och där vid dörren stod pappa.

Pappa - fan, det är någon som knackar på dörren.
Jag - Jag vet, ska jag öppna?
Pappa - Nej, förihelvete, här ska inte öppnas.
Jag - Det kanske är en psykopat...


Samtidigt som personen knackade så försökte han prata med oss genom dörren. Jag hörde någonting med ordet mörda, då blev jag skiträdd kan jag lova. Han fortsatte att knacka och mumla och till slut klev även Ulli och Felix upp. Pappa bestämde sig för att ringa polisen och berätta och han gjorde det medans jag stod med Stefan och kikade genom fönstret. Helt plötsligt såg vi en rullstol på sidan om bron och konstaterade att det inte kunde ha varit han som sprang på gruset innan. När det hade gått ett tag sen pappa ringde polisen hörde vi mannen ropa "När kommer dem?", han måste därav ha förstått att vi hade ringt polisen.

När polisen kom så kom en av dem in och pratade med oss och sa att den mannen var känd hos dem som en missbrukare. Dem tog med honom och rullstolen och det sista mannen sa innan vi stängde dörren var "Tack för hjälpen". Undra vad han gjorde här utanför egentligen. Tänk om han hade blivit hotad till döds och jagad ner hit, eller så kanske han bara var frusen och ville komma in någonstans. Det jag inte förstår är hur han klarade av att ta sig fram med rullstolen på gruset, det verkar ganska omöjligt...

Kommentarer
Postat av: ida

Vad läskigt ändå, liksom. :S

2009-11-24 @ 19:06:27
URL: http://idawes.blogg.se/
Postat av: Matilda

ooooj, fan vad läskigt!

2009-11-26 @ 23:23:31
URL: http://mahuldan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0